Orust

Stockenträffen 2014.

DET VAR MED ett stort leende jag ankom Stockens camping på torsdagen för en hel helg med likasinnade på Stockenträffen. Solen sken ikapp med den trevliga personalen i receptionen på campingen. Nu skulle det byggas läger för alla typer av väder. Vilket i mitt fall innebar tält och tarp på ett strategiskt läge. Så nära vattnet som möjligt och gärna med staketet, som alltid blir torkställning, inom räckhåll. Är man först på plats så kan man välja och vraka. Håkan, som redan var på plats, hade fått upp sitt tält och vi tog ett snack medan jag lunchade. Väl ute på vattnet blev det en sväng till Vallerö sund och Härmanö huvud. Där träffade jag på Richard & Sanna som jag hälsat på som hastigast inne på campingen. De hade valt stugboende i år vilket verkade lyxigt. Under kvällen fylldes det på med tält; väldigt många med liknande form och färg. Nu hade jag fått fullt med grannar och jag bodde mitt i MestUtes community. Många glada återseenden blev det.Lägerliv.IMG_0364_2871
Bo H. skulle vara nöjd om han var på plats.

Fredag morgon bjöd på skapligt väder och efter frukostbestyr och besök i diskrummet, lyxigt med camping, bar det av ut på havet. Innan vi paddlar ut bjuder Hans, mr. MestUte, in till en enkel presentation. Bra initiativ då det är lätt att ta för givet att alla känner varandra.

IMG_2760_2862Skulle det finnas någon dyning att leka i var den stora frågan i tältlägret. Prognosen talade inte för det då västlig vind lös med sin frånvaro i alla väderappar som kunde frambringas. Området utanför Härmanö och Vallerö bjuder alltid på något, oavsett väder. Så i brist på vågor snirklade vi i trånga prång och somliga åkte rutschbana utför klipporna. Det kräver inte en plastkajak men är självklart att föredra. Andreas och Richard körde hårt med sina plastbåtar.

Risig bild; kondens på linsen tyvärr.

Framåt kvällen droppar det in ytterligare paddelentusiaster och när Pia&Erik dyker upp är allt som det ska på något sätt. För de som ville höll restaurangen öppet även på fredagen. Bra.

– Regnet kommer inte förrän efter kl. 10.00, sa killen i butiken på campingen när jag snackade morgonbröd med honom. Alltså skulle jag kunna ta en torr promenad för att köpa färskt bröd på lördagen. Det stämde bra och sedan kom regnet. Men när alla samlades i Champagneviken på Härmanö, vet inte var namnet kommer ifrån, för bjudlunch från Real, sken nästan solen en liten stund. IMG_2774_2859          Lunchkaffet intog somliga på högre höjd.  

Kvällen bjöd på sedvanlig buffé i restaurangen med en något långsam organisation i baren där alla skulle betala innan man kunde hugga in. Lite väggar och struktur i baren så blir det ännu bättre till nästa år. För trevligt hade nog de flesta som var där. Inklusive den lokala stjärnan som snackade kajak eller var det kanot med mig och Erik i baren. Han gjorde även krogen kvällen innan då han passerade mitt tält på vägen hem i ett ganska svajigt tillstånd. Som sagt, alla är välkomna.

Vi hade alla olika läggtid i tältbyn och paddelviljan på söndagen skiljde sig lite från tält till tält. Själv tog jag några timmars bad och lek med Andreas, Ulrika och några till. Kul att rolla och bada med andra entusiaster.

En alltigenom lyckad helg med blandat väder där egentligen bara vågorna saknades. Jag upplever det som att de flesta trivs med formen på Stockenträffen men visst går den att utveckla. En Tentipi med eldstad och några grillar skulle kunna erbjuda en samlingsplats när mörkret kommer. Då slipper folk hälsa på varann utan att veta vem det var de hälsade på. Också ett sätt för de som inte tillhör någon gruppering att lära känna nya människor. Om man vill ska tilläggas.Ivy.IMG_0379_2868                Philipps hund Ivy charmade allt och alla denna helg.

På hemresan lyssnade jag på en sommarpratare som jag inte kände igen namnet på, Therese Söderlind, författare. Det är Sommar i P1:s storhet för mig; att få ta del av intressanta människor som annars skulle gå mig förbi.

Och du paddlare därute som inte varit på Stockenträffen; se till att besöka den nästa år. Bättre paddelvatten och trevligare människor går inte att uppbringa. Åtminstone inte under den helgen.

/J

PS. Min Maelström Vaåg fick en ny husse i helgen. Lycka till Tore med kajaken.

 

Annonser

Stor grupp eller solo?

BÅDA HAR SINA för och nackdelar. Det är vad jag kommit fram till under de senaste dagarna. Jag har provat på det tidigare; jobba själv, jobba i grupp, paddla själv eller paddla i grupp. Har även åkt en del skidor på egen hand. Kulmen nåddes när jag, likt min husgud Lundell, valde att bo själv en tid i Åre under de för orten något mindre charmiga månaderna januari och februari. Läste självklart boken Vinter i paradiset som inledning på denna period. Hade läst den tidigare och kanske då fått idén till denna vistelse. Samtidigt som jag efter många vintrar i alperna ville testa det bästa Sverige hade att erbjuda. Rundade av med en sväng till Riksgränsen också innan jag satte mig i bilen och sträckkörde till Borlänge lyssnandes på den klassiska fem-milen i Falun där Mogren tog guld. Kissnödig och hungrig klev jag ur bilen i Borlänge med ett leende på läpparna.

Efter några dagar med ett sällskap om 13 pers. i Stendörren begav jag mig på egen hand till västkusten och Orust. Turen till Stendörren var en klubbtur med ÖKF och ett tecken på att långfärdspaddling växer i klubben. Ett hyggligt stort gäng var på västkusten förra helgen och nu, 5 dagar senare, var det i stort sett 13 nya paddlare som ville hänga med ut. Det är annat än förr då vi var 3-4 pers. på turerna, och samma 3-4 pers. varje gång.

kvällssol Brunskär III. IMG_0122_2559

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var ett glatt gäng som trängde ihop sig på Brunskärs yttersta udde för att ta del av kvällens sista solstrålar. Middagen blev ganska sen då vi valde att vänta på Peter som hämtat sin nya Romany på Horisont kajak. Känner mig lite delaktig i Peters val av kajak och han sken ikapp med kvällssolen när han ankom Brunskär. Carin hade gått all in och försett Peter med både t-shirt och glasögonsnodd med logga på. Nu är han fast.

Kanalpaddling.IMG_2393_2492

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi paddlade en del klassiska kanaler i övärlden söder om Brunskär och suget att fortsätta längre söderut mot Garkast finns alltid där men får snällt vänta tills fågelskyddet har gått ut, 31/7. Har för mig att det tidigare var 15/8 här ute men det är nu ändrat. Om jag minns rätt vill säga. Lunchen intogs på läckra Grönskär på andra sidan Hartsön. Fina hällar med horisontvy; borde ta en tält natt där snarast.

Couples. IMG_0131_2537

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stor grupp kräver bra lägerplats och vad kan vara bättre lämpat än Brännskär. Även här skulle de sista solstrålarna jagas in efter maten. Några var lite mer dedikerade kvällssolen än andra.

PLANER fanns hos mig att stanna kvar några dagar extra i detta område. Men jag bestämde mig för att åka med hem på söndagen och dra vidare mot Orust istället. Ganska trevligt att kunna se båda sidor av vårt vackra land på ett förhållandevis enkelt sätt. En fördel med att bo mitt i landet, på bredden vill säga.

Nigel. IMG_2402_2484

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Väl på Orust visade det sig att Nigel Foster, en levande legend i kajakvärlden, skulle hålla clinic. Detta ordnades av Orust kajaks nya ägare, Vättern kajak. Som jag förmodligen kommer att köra några kurser åt på Vättern i sommar. Inte varje dag man helt oplanerat paddlar med Nigel Foster; dessutom i sällskap av Joakim och Oskar från Upplevelsebolaget.

Betydligt senare än planerat gled jag in på stranden på Vallerö. Där låg redan några kajaker och tält men det var inte läge att leta efter något annat och det finns gott om plats för alla. Det är också en av fördelarna med att vara ute ensam; att träffa nya människor. Det visade sig att mina danska grannar var en lite speciell delegation. Den ena kille var BCU 5 star och jobbade som instruktör i Danmark. Hans paddelkompis var förlamad från midjan och ner. Jag blev verkligen tagen av den vänskap och tillit som måste finnas mellan dessa två. killen med förlamningen är helt beroende av sin kompis när det kommer till allt som ska göras runtomkring paddlingen. Sätta upp läger, packa i och ur, både paddlaren och hans packning samt säkerheten till havs. Ni som paddlar kan ju tänka er själva att inte kunna använda underkroppen i vågorna. Jag sade till honom att han var fantastisk och inspirerande som var härute i en förhållandevis tuff miljö helt utan hjälpmedel. Sånär som på sin goda paddelkamrat. Men allting går om viljan finns där och goda vänner.

Vallerö sund-Härmanö huvud.IMG_0161_2523

 

 

 

 

 

 

 

 

Dansken på väg.IMG_0136_2498

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det blev några dagar med lek runt Vallerö och Härmanö huvud. En grymt område för paddling som kan vara just grymt i ordets rätta bemärkelse när havet och vinden ligger på. Hamnade på Kärringön en eftermiddag och kunde köpa svenska jordgubbar samt kulglass. Lycka. Träffade även en skön lirare som frågade om jag paddlade kanot. Ja eller kajak svarade jag. – Det är riktiga tankers det där, annat var det när jag var ung då paddlade vi tävlingskanoter utanför Lysekil i vågorna. Man finns vad vill minnas tänkte jag och höll med farbrorn.

Glassangöring Kärringön.IMG_0151_2513Glassparkering i myllret av bryggor och båtar på Kärringön. Det står privat brygga på allt som flyter men med kajak kan man ju gå iland nästan varsomhelst och då inte utgöra något hot mot delokala och lite självutnämnda sherifferna som finns på alla sådana här platser. Livrädda för turisterna som de egentligen inte kan leva utan.

 

 

Påsomelett.IMG_0139_2501Provade på att göra den klassiska påsomeletten. Enkelt och gott om än lite ångestladdat när man släpper ner påsen i det kokande vattnet.

 

 

 

 

Lärde mig något nytt idag; Att söka bidragspengar är viktigare än verksamheten i sig  för en av Sveriges större friluftsorganisationer. Förvånande.

/J