Månad: december 2014

Isen har lagt sig och julen med den.

DET NYA ÅRET närmar sig med stormsteg. Och vintern har landat med kyla och väldigt lite snö. Åtminstone i mina hemtrakter men även en stor del av alperna har haft problem. Jag skriver haft då det pratas mycket om oväder i Europa på nyheterna idag. Oväder i form av regn i låglandet innebär ofta snö i alperna. När kylan kommer och snön uteblir får vi ganska snabbt åkbar is på Hjälmaren, och då framförallt Hemfjärden som ligger väldigt nära min bostad. Då jag jobbat i stort sett varje dag i december skrek kroppen och inte minst hjärnan efter tid utomhus.

Fanny går all in!IMG_3126_3264Det startade redan på julaftons dag då vi tog en klassisk vandring i Kilsbergen, jag, Anne och Fanny. Med ny Muurikkapanna, den mindre varianten, i ryggsäcken och Annes krabbelursmet traskade vi på mot Göljans vindskydd och tillhörande eldplats. Alltid bra med ved där även om du får såga och klyva själv. Hör väl till tycker jag. Att man gör det själv alltså, vem ska annars göra det?

 

 

Korv på G.IMG_3127_3266
Krabbelurer.IMG_3117_3268

På juldagen väntade oss en fantastisk is, om än något tunn, på Hemfjärden. Det visade sig att även Mellanfjärden hade lagt sig men det fick vi ta vara på senare i veckan. Bättre skridskopremiär kan man knappast få och vi njöt i fulla drag av isen och stillheten. Nästan ingen vind och endast ett fåtal skridskoåkare. Invasionen var ett faktum dagen efter, annandagen, men då jobbade jag och var nöjd så. Värdet av dessa magiska stunder utomhus blir så mycket större när man jobbar mycket som jag gjort den senaste tiden. Alternativet att alltid kunna vara ute är bra men då blir man också mer kräsen. En reflektion bara.

Putte glider...IMG_0558_3260Kall fika.IMG_0550_3252

Kyla och ett tunt snötäcke mötte oss när vi skrinnade ut idag. Den kalla snön gjorde ingen större skillnad för skridskoåkningen men landskapet och ljuset var ett helt annat. Att åka på svart hård is är häftigt i sig men även ett tunt snötäcke kan skapa mystik. Ospårat blir plötsligt något att sträva efter, precis som på berget.

Vita vidder.IMG_0562_3243Fika!IMG_0563_3244Kylan till trots blev det en obligatorisk fika. Utan den räknas det liksom inte. Dessutom på en ö dagen till ära.

Dagens rimfrost.IMG_0564_3245Pether hade samlat ihop till en rätt skön rimfrost i fiskarskägget när dagen var till ända.

Det suger i tälttarmen nu och vi får se om det blir före eller efter nyårsfirandet. I samband med hade väl varit kul men min fru delar inte den åsikten.

/J

 

Annonser

Korv på riktigt och rollkurs

IMG_3095_3212NU BÖRJAR DET blåsa positiva vindar runt Örebro Saluhall. Vilket gläder mig då jag har varit och är en stolt leverantör av logotyper och en del annat smått och gott till Fisk i Hallen och nu även Korv i Hallen. Idag var jag på plats och käkade en bratwurst med hemmagjorda tillbehör. Yummie! Streetfood när det är som bäst och det går att äta med händerna om än lite kladdigt.

När även NA i veckan fick ihop några positiva rader om denna Saluhall som fått oförtjänt stryk i media blir man glad. Och att de även släppt in grabbarna från nämnda Fiskbutik på receptsidorna med några tips om sillen såhär i juletider. För visst behöver Örebro etablissemang av den här sorten som ger lite mer storstadskaraktär till vår innerstad.

Det ryktas om ytterligare aktörer som är på väg in i Saluhallen. Det gör att det närmar sig det format som jag tror att en stad av vår storlek klarar. En foodcourt liknande K25 i Stockholm kombinerat med Saluhall. Lite av varje samlat under ett tak i lagomland.

IMG_3096_3213

I TISDAGS KÖRDE jag igång vinterns första rollkurs, eskimåsväng för oinvigda, i Gustavsviksbadet. Alltid lika spännande att ta sig an nya kursdeltagare och få dem att trivas upp och ner en stund innan de lär sig att ta sig upp av egen maskin. Det var inget fel på entusiasmen i det här gänget och jag tror att jag får se den första rollen redan på tisdag. IMG_3091_3218

Nya kursdatum på gång snart. Står du inte ut med att vänta så kontaktar du mig med en intresseanmälan på johan@kayaqa.se

/J

Utmaningar och skällsord.

DET ÄR MYCKET NU, vilket är till glädje för mig men kanske lite jobbigt för mina närmaste. Framförallt då min allra närmaste; frun, kärestan, livskamraten ellePaddlare på västerhavet.IMG_3061_3203r rätt och slätt Anne – ja, kärt barn har många namn. Just benämningen av sin partner och framförallt då den kvinnliga sorten diskuterades runt bordet på Hummerlyckan, som huset kallades, för någon helg sedan. Runt bordet på denna Hummerlycka belägen i Hamburgsund satt ett gäng glada paddlare efter en skön dag på västerhavet. Detta västerhav som sällan gör en besviken. Den här årstiden är det vackert på sitt sätt och bjuder på ett speciellt ljus samt en hel del säl. Ett djur som är fascinerande i sig med sin nyfikenhet när den befinner sig i vattnet och lika försiktig är den på land. Och det är väl i sig inte konstigt, inga snabba djur på land direkt medan de är akrobater i vattnet. Lite som vi människor, komfortabla inom våra trygghetszoner men ack så försiktiga när vi ska släppa den berömda sargen.Daniel paddlar ut.IMG_0525_3191

Ja som sagt vi satt där med rosiga kinder och pratade om ingenting eller kanske paddlingen och då klämde någon ur sig ”kärring”, eller ”käring”. Är inte helt säker i vilket sammanhang och med vilken betoning, men några i sällskapet använder detta ord om sin fru. Ett ord jag aldrig använder om kvinnor vad jag vet. Och framförallt inte om min fru. Men ett flertal herrar jag känner säger så om sin fru, och det är inte bara den äldre generationen. Själv använde jag det som skällsord på hockeyplanen och på några andra platser när någons beteende inte föll mig i smaken. Det hänvisas till att det är ett kärleksfullt ord men jag har väldigt svårt att känna det när jag hör det. Vad tycker du? Är det månne en generationsfråga?

Strandad på Dyngön.IMG_3069_3208Apropå mycket nu och släppa sargen så är jag i den fasen själv just nu. Egna företaget är startklart och agendan fylls på med reklamuppdrag, kajakkurser och expeditionsplanering. Ovanpå detta står jag bakom disken på Naturkompaniet och försöker övertyga alla om det fina med skalplagg. En utmaning i sig.

Blev ytterligare inspirerad häromveckan till att släppa sargen då jag var och lyssnade på Henrik Schyffert, som pratade om just detta. Temat var att vi är så duktiga på att säga nej i vårt avlånga land. Säger man nej utsätter man sig inte för några risker, men hur kul har man? Älskar karln.

Så fort mina hemsidor är klara ska jag bjuda in er till min nya värld men till dess får ni hålla till godo med vad som skrivs här. Eller kontakta mig på johan@kayaqa.se om ni vill ha hjälp med reklam och marknadsföring eller kanske lära er att göra en eskimåsväng.

/J